Pigg och fräsch men väldigt sjuk

Igår var jag på sjukhuset nästan hela dagen. Det började med ett återbesök hos barnmorskan och läkare. Vi har varit där nästan varje dag sedan Gabriel kom. Anledningen har varit att han är så liten men väger mycket. Han vägde 4,3kg när han kom. Men han är fortfarande liten. Så han vägde i stort sett 25% mer än vad han skulle. Och det är inget konstigt, vi behövde bara kontrollera lite extra att han växte som han skulle. Vilket han gör, han är ju mitt lilla matvrak. Precis som sin storebror 🙂
Sen har vi tagit tester på två utslag i ansiktet som han föddes med. Och ingen läkare visste vad det var så det blev värsta grejen där på avdelningen. De tog blodprov fyra gånger, prover från näsa ögon och svalg som sedan skickades med bud till större sjukhus. Budet stog i dörren och väntade… Tydligen väldigt brottom. Men vi fick inte svar på vad det var och dessa två utslag syns knappt längre. Men jag märkte att läkarna tyckte detta var väldigt spännande och ”roligt” med lite action tror jag. Jag själv var cool lugn eftersom jag gick på min modersinstinkt och kände att detta var inget att oroa sig för.

Hur som helst, vi var på återbesök för att få svar och hjälp med amningen. Och jag har fått så mycket beröm för att jag ser så pigg och fräsch ut. En timme efter förlossningen så var jag uppe på benen och ville åka hem, vilket jag inte fick… Men allt hade gått så bra och jag mådde prima. Och trots sömnlösa nätter så har jag mått prima och bara strålat!
Så när vi satt där och det visade sig att mjölken nu rinner till som den ska så frågade barnmorskan mig hur jag mår. Jo jag mår jättebra, förutom febern då men det är väl pga mjölkstockningen. Sen får jag en enorm frossa när jag pumpat ut mjölken så jag gråter av hur kallt det är. Sen har jag börjat blöda väldigt mycket igen (man blöder en hel del efter förlossningen men som avtar efter några dagar). Sen börjar ena min bröstvårta (inte den jag hade framme för amning) bli lite varig. Och jag börjar få ont i livmodern igen och har svårt att gå ibland. Men det har bara varit så i tre dagar…
Barnmorskan tittar på mig och säger -du måste träffa en läkare, nu! Och varför har du inte ringt oss?
Men jag vill liksom inte ringa och ”störa” och känna att jag är jobbig dessutom upplever jag att jag mår bra. Men sen började jag tänka att eftersom jag mått så dåligt i nio månader kanske jag inte känner igen hur det är att må riktigt bra?

Så jag fick träffa läkare direkt, ta prover, och undersöktes ordentligt nåde på utsidan och insidan. Vilket inte är så kul mindre än en vecka efter att man har fött ut ett barn där. Men det gick bra.
Och när jag satt i väntrummet kom en av förlossnings barnmorskorna fram och hälsade och även hon gav komplimang om hur pigg och fräsch jag var. Och jag kände mig pigg och fräsch, men det visade sig att jag satt där med feber trots att jag tagit alvedon.

Det visade sig några timmar senare att jag har en infektion i kroppen.
Jaha… Där ser man. ”Så om två dagar kommer du må bra igen” sa läkaren.
Haha! Men jag mår ju bra 🙂

Fick förbud att erbjuda bröstet till Gabriel tills att såren läkt helt, annars kommer de inte läka. Men pumpa går bra.
Så nu är det antibiotika mot infektionen, alvedon mot febern och Ipren för mina smärtsamma bröst som gäller tydligen.

Men jag mår bra, eller så är det min enorma lycka som får mig att må så bra 🙂