Svar på fråga

Jag tycker det är roligt när ni ställer frågor och jag svarar gärna 🙂 jag fick frågan igår vad jag tycker om tatueringar och om jag skulle kunna tänka mig en? Just nu är ju jag helt clean på tatueringar på min kropp och jag hade väl tänkt förbli det.

Jag tycker såhär ang tatueringar, alla gör sina egna val gällande sina kroppar och vad man vill göra med dem. När det kommer till tatueringar så måste man ju vara medveten om att det är permanent. Vad jag tycker är snyggt nu kanske jag inte gillar om 5 år?! OM jag skulle tatuera mig så har jag ställt kravet på mig själv att först veta vad jag vill tatuera in och vad, sen ha en betänke tid på 2 år innan jag faktiskt gör det.
Just nu så finns det en mening jag kan tänkande att tatuera in, en mening som jag har lovat mig själv att tro på och som jag har fått lära mig den hårda vägen och just därför är den otroligt viktig för mig. I somras träffade jag ett par vars dotter hade tatuerat in hela sidan (mellan mage och rygg) med en cool dödskalle och lite blommor och fåglar, tror jag, och den meningen jag ville ha fast på engelska vilket lät extremt mycket bättre än på svenska. Så jag, om jag tatuerar mig, halvt kopierar av den engelska meningen från henne.
Vad är då meningen? Och var kan jag tänka mig ha den?

Forever trust who you are

Jag kan tänka mig ha den bak i nacken där håret kan gömma den eller på insidan av handleden.
Men dem två åren har inte gått och det slutar nog med att jag vill vara unik och sticka ut genom att vara just clean 😉

Fredrik har ju tatueringar och jag gillar bara två utav dem, hans tre stora stjärnor på magen och Melissa och Hugos namn på underarmen.
Många säger att när man väl gjort en tatuering så blir det som en drog och man vill göra fler. Jag tror Fredrik har iaf en tatuering som han har gjort bara för att, men det erkänner han ju självklart inte utan vill ha fler. Precis som många i hans barndoms gäng så är det tatueringar som är gjorda bara för att. Kanske trend? Några utav dem köpte ju en egen tatuering maskin och började på ostadiga händer tatuera själva, jag tror det är något dem ångar idag.

Men alla bestämmer själva vad man tar för beslut med sina kroppar, vissa är väl mer eller mindre smarta med sina beslut och det får väl vissa behöva lära sig den hårda vägen. Men som vi sa i klassen igår- lär man sig inte av sina misstag blir man aldrig bättre!