Ett liv utan Hugo

Är ett liv jag aldrig någonsin skulle kunna tänka mig. Men tråkigt nog så behöver vi utesluta Hugo från olika aktiviteter tillsammans med familj och vänner för att han ska må bra och för att vi ska kunna ha en fungerande vardag.

I helgen var jag och Melissa och Gabriel på en julkryssning tillsammans med hela min familj. Och Fredrik var hemma med Hugo. Och anledningen till det är för att vi vet att en julkryssning med massa människor, fulla människor, ljud, trång hytt, ute till havs, inte är bra för Hugo. Han hade säkert haft jättekul tillsammans med kusinerna och ätit massor av godis och dansat och haft fullt upp. Men vi vet att det hade kommit ikapp honom nästa dag och det hade blivit väldigt tufft både för oss och för honom. Så han fick vara hemma.
Och det känns ju jättetråkigt att behöva åka på julkryssning utan honom. Och vi hade ju kunnat stanna hemma hela familjen, vilket var vår första tanke. Men då kände vi att Melissa missar ju det hon ”har rätt till” om ni förstår vad jag menar. Hon ska ju inte heller behöva missa det roliga, när hon både vill och kan. Så det var jag och Fredrik som fick dela på oss.
Vad blev resultatet av detta beslut då? Jo Melissa hade jätte skoj på kryssningen och Hugo sa till Fredrik att han tyckte att det var så skönt att få vara ensam med pappa. Och både Hugo och Fredrik tyckte att vi kunde planera in fler helger med samma upplägg.

På söndagen var Hugo hemma hos en kompis och då passade vi andra på att gå på julmarknad tillsammans. Och det känns också tråkigt, att behöva passa på när inte Hugo är med. Men det är samma sak där, massa folk, ljud, trångt… inte det optimala. Men Melissa hade kul och Hugo hade haft roligt hos sin kompis. Så det fungerar ju bra. Alla mår bra, förutom mammas lilla hjärta som så gärna vill ha alla sina barn med sig. Men så länge barnen mår bra och det är för deras egna bästa så får lilla mamsen stå ut.