Glöm inte glassen!
Igår morse så var Hugo väldigt mammig och ville bara sitta i knäet och om han inte gjorde det så satt han på golvet och såg så sorgsen ut. Det var mitt första tecken…
När han kom hem från dagis så sa dem att han had ätit dåligt… Hugo? Äta dåligt?! det är inte ett bra tecken!
På kvällen när dem gått och lagt sig så vaknade Hugo och grät och kunde inte somna om så han fick ligga hos mig i soffan. Han vred och vände på sig, det var det tredje och sista tecknet. Jag sa åt Fredrik att Hugo var magsjuk och att vi måste ladda upp med säng skydd osv.
En timme senare…. ja.. magsjukan gjorde sitt… stackars lille Hugge, min lilla prins. Han fick sova hos mig inatt och han låg så nära han bara kunde. Så nu på morgonen är tvätthögen gigantisk igen (vilket inte gör något) och mina små änglar sitter i soffan varav den ena halv borta… Man är ju van med en liten vilding och så helt plötsligt sitter han stilla i soffan med rosiga kinder och hängiga ögon. Plutten. Men en sak har han inte glömt! Han kom fram till mig och sa:
-Glöm inte glassen mamma. (man får alltid glass när man är sjuk)
Hahaha! ja det får man ju inte glömma! gubben då.
