Mina barn i ett nötskal

Mina barn är så lika men ändå så olika. Det är som att de lever i en varsin liten bubbla där enbart de existerar!

Melissa går först ut på morgonen. Hon har noga valt ut vilka kläder hon ska ha. Vilken väska hon ska bära med sig alla sina prylar i. Noga är det! Sen går hon längs gatan och sjunger och berättar för mig hur snyggt hon matchat sina kläder osv. Gör en liten piruett längs gången 🙂

sen kommer Hugo, han har tagit på sig antingen det han hade på sig igår och hela veckan. Eller det som är mjukt att ha på sig. Sen om det matchar eller inte bryr han sig inte om. Men bollen! Bollen är med! Det är det viktigaste. Och han springer och sparkar, trixar och leker med bollen. Titta mamma skriker han ibland, och jag vänder mig om och ser att bollen kommer flygandes i luften. -Ducka! Haha! Gäller att vara med!

Sist kommer Gabbe. Han har ofta nånting att äta i handen. Han springer efter och galer och är så lycklig att få springa fritt. Han vet precis vilken bil som är vår och var hans plats är. Och smörgåsen i handen hela vägen in på förskolan 🙂