Mycket snack och lite verkstad
Det är så Melissas skola arbetar. VI hade föräldramöte igår kväll. Förskoleklassen till och med trean. Jag kan säga att det var kaos. Och jag kan erkänna att jag var en av de som tog täten.
Vi satt i skolmatsalen och skolchefen och rektorn var där och presenterade sig och pratade om situationen och vad de ska göra åt saken. Och saken är den att Melissa har haft åtta olika lärare på mindre än tre år. Jag vet också att hon kommer få ytterligare en ny till trean då den nuvarande väntar barn. Men det försöker skolan dölja för oss föräldrar och nekar. Men jag kan säga att hon är för långt gången att magen ska kunna misstolkas som en knubbmage. Magen är stor.
Sen blev jag fruktansvärt frustrerad när skolchefen använder ordet generellt hela tiden. Det är generellt bra och jag vill inte gå in på enstaka fall. Generellt det och generellt det andra. Hela tiden. Och jag blev så jäkla arg när hon sa –Generellt så är allt bra och den eleven (av 5) ville inte byta skola. Man kan inte använda ordet generellt i en mening då man pratar om en elev och en specifik situation. Och om det är något som jag har lärt mig den senaste tiden är att skolan är jävligt bra på att prata runt problemen.
Det har varit fyra rektor byten på två år. Men det kan vara positivt sa skolchefen. Nämn en positiv sak? Bara en så är jag nöjd!
Men skolan känner tydligen till problemet med personal som slutar. Och de arbetar på det, genom att försöka rikta in sig mer in fotboll, sång och musik i klasserna. Seriöst?! Jag kunde inte vara tyst längre. Så jag avbröt hela mötet och sa det jag ansåg var kärnan till problemet. Ledningen. Jag ifrågasatte hur de kunde stå där uppe och prata om hur bra arbetsplats de har och hur alla trivs när de säger upp sig en efter en. Att det vi föräldrar möter på skolgården är sura miner. Och hemma får vi höra om de olika otrevliga kommentarerna barnen har fått under dagen. Det är väldigt tydligt att problematiken och kärnan till problemet inte löser sig genom att införa fotboll till eleverna. Det är ju personalen som inte trivs och det är rektorns och skolchefens uppgift att se till att dem gör det. Och hur har ni pratat om det, frågade jag? Och jag märkte fort att alla föräldrar höll med mig och en efter en ställde de frågor kring detta. Och aldrig fick vi något tydligt svar. Allt pratades runt. Tillslut sa jag att jag känner att vi inte får svar. En annan pappa sa samma sak.
Men något som de lyfte fram hela tiden var att de har höjt lönerna och det kommer göra saken bättre. Och att skolchefen hade ringt runt och frågat varför de valt att avgå som lärare i skolan. Jag frågade då henne om hon fann någon gemensam nämnare mellan dessa lärare. -Ja, de var missnöjda med lönen. Så då kom min andra fråga. Om en lärare kommer in till er och säger att de vill säga upp sig pga lönen, säger ni tack och hej då eller gör ni de ni kan för att se till att läraren stannar, jag menar lönen kan ju höjas från samma dag om det nu är det som är problemet. -Det är ju inte bara lönen som är ett problem, det finns ju andra faktorer. -Så då vet ni ju att det inte är lönen, det är något annat som ni inte berättar och vi alla vet att misstrivs man på jobbet så räcker det inte att få löneförhöjning. Tyst.
Jag fick till och med lite skäll från både rektorn och biträdande rektorn. Rektorn sa att han tänkte att när det kommer en lärare till klassen så känner han att ja vad roligt nu får vi chansen att lära känna en ny person. Och jag svarade direkt på det att det är inte så vi föräldrar känner och hela matsalen reagerade med ett stort NEJ. Och rektorn höjde rösten till mig och sa att det inte var så han menade. Men hur ska jag kunna veta det när det var just det han sa. Vi alla hörde det. Biträdande rektorn blev arg när hon sa att Det kommer blir bra. Och jag sa att det har ni sagt sedan förskoleklassen och det blir ju aldrig bra så när du säger det så är det ingen som tror dig. Hon blev sur och sa vad ska jag säga då?! -ja sanningen till att börja med. Vår lärare kommer ju inte ta eleverna till trean och vi får fortfarande ingen specialpedagog till klassen fast det är det enda som vi föräldrar har velat haft sedan start.
Skolchefen stod också och sa att vi föräldrar måste börja prata gott om skolan igen för det går rykten på byn och det finns inga som vill börja på skolan. Det var enbart tio elever som sökt sig till skolan till höst. Och vi som går på skolan söker oss bort. Melissa står i kö till alla skolorna här i närheten. Vi måste ju bort från skolan. Och jag anser inte att skolchefen kan lägga det på oss att gå och ljuga när folk frågar oss om skolan. Däremot kan de ju se till att det finns något gott att prata om. Varför får vi inte en specialpedagog?
Läraren och bitr rektorn (som dessutom också ska sluta) sa att det inte behövs extra resurs till klassen men att det varit en special psykolog till klassen för att se om det kan finnas behov. Läraren nekade fortfarande att det inte behövdes, hon kunde tydligen dela sig själv i tre och ta hand om alla delar av klassen och tillgodose allas behov. Så jag frågade om denna psykologen var i alla klasser. -Nej hon går till vissa klasser som vi ber henne gå till. Och ni har bett henne komma till denna klass? -Ja hon startade med denna klass. Så då misstänker ni ju att det finns ett behov, varför står ni och säger annat? Inget svar.
Det är så mycket fel på denna skola och denna ledning. Alla föräldrar var missnöjda men det är tydligen vi som ska se till att det vänder?!
Och jag ställde frågan direkt till klassens lärare, -kommer du ta klassen i trean? Hon är tyst och tittar på bitr.rektorn. Rektorn svarar följande: Tanken är att R ska ta klassen till trean, MEN M kommer tillbaka från sin mammaledighet så hon kanske tar klassen. Fast vi har inte pratat om det än med henne så vi vet inte, hon kanske tar en annan klass.
Var det någon som fick svar på frågan?! Var det ett ja eller ett nej? Vem tar klassen? Vi såg ju klart och tydligt att R är gravid med en stor mage som hon försökte dölja med sin kavaj. Hur i helvetet kan man stå och säga till oss föräldrar som bara skriker efter trygghet till våra barn att hon ska ta klassen, men ändå inte, och kanske en annan istället fast de vet inte… Jävla idioter helt enkelt! Vi är ju inte dumma i huvudet.!
Jag kan ju meddela att jag var inte så populär bland cheferna igår kväll…