Sömnen vid autism
Som jag har skrivit om tidigare så har problematiken kring Hugo varit horribel den senaste tiden. Vi har alla varit utmattade och mått dåligt. Så vi sökte hjälp när vi var på ett av våra vanliga möten hos Habiloteringscentret där vi får träffa psykolog och specialister kring autism. Vi berättade om den jobbiga tiden och de satte genast in ett program där vi skulle skriva upp hur hans dagar såg ut. Vad han gjorde och när. När han somnade och när han vaknade, hur humöret var osv. Under tre veckor granskades vår vardag och sedan lämnade vi in våra anteckningar och gick på ett till möte.
Psykologerna såg genast vad det var som kunde orsaka denna obalans, förutom skolstarten då…
Det var tiden vid läggdags. Vi nattar, eller nattade våra barn kl 20.00 varje dag. Det gick inte så bra med Hugo, han kunde brottas och slåss och skrika i över en timme. Vi fick då veta att barn och ungdomar med autism har inte samma behov av sömn som de andra barn och ungdomar. Och vi som gått och trott att sömnen var så viktig så att han skulle få återhämta sig. Men som vi också vetat sedan han föddes så har han som en livs levande väckarklocka i sig. Han vaknar samma tid varje natt och varje morgon oavsett när han somnat. Och tydligen så har han inte varit trött kl 20 och därför har det blivit ångestfullt för honom att tvingas läggas så tidigt. Hans kropp har ju inte varit trött vilket orsakade kaos och hans sätt att få ut han känslor har varit att kriga. Så vi ändrade tiden för läggning till kl 21.00 och på tre dagar så var det som paradiset här hemma. Inga problem, inte skrik, inget bråk. Utan han har gått och lagt sig och somnat nästan direkt. Våra dagar har blivit bättre. Hans skoldagar har blivit mer effektiva och han är mer delaktig och han lär sig mer. De har även sänkt kraven på honom i skolan, som jag har berättat om tidigare hur man måste sänka kraven för de med autsim så att de hela tiden får lyckas i början. För misslyckas man första gången så kommer de aldrig göra om det. De säger nej direkt innan de ens vet vad de förväntas av dem.
Barn med autism behöver inte lika mycket sömn som andra barn för de saknar det där ämnet som jag inte vet vad det heter som får oss att bli trötta. Som får oss att somna. Vilket gör att det är vanlig att de med austim som vaknar på natten (vilket många av oss gör) inte kan somna om… det är nog därför som Hugo har kommit in till mig varje natt sedan han började sova i egen säng som liten. Och många läkare har sagt att det är ”typiskt autistiskt”. men skillnaden mellan läkare och psykologer är att psykologerna berättar för mig om konsekvenserna när han gör så och varför han gör så. Det har betytt att han inte har kunnat somna om själv. Att han inte vet att han ska somna om själv. Att varje gång vi har legat med honom vi läggdags för att han lättare ska kunna somna har gjort att han tror att det är var som krävs för att sova, mamma eller pappa. Så nu har vi slutat med att ligga bredvid honom vid läggning. Och vi går in med Hugo till hans egna rum när han kommer in till oss på nätterna. Försöker få honom att somna själv i sin egna säng utan vår hjälp. För att han sen vid vuxen ålder ska veta att när han vaknar på natten ska han lägga sig och försöka somna om igen.
Det är inte så lätt att veta… Melissa fungerar ju tvärt om… Hon somnar inte med mig i sin säng, det blir för trångt enligt henne.. hon kommer aldrig in till oss på nätterna och när hon är vaken en timme extra på kvällarna så blir hon ren äkta bitch på morgonen och går inte att prata med… haha! Tänk vad man lär sig va 🙂
Nu har vi haft en extrem tur med att bara behövt ändra en timme i rutinen. Men vilken extremt viktig timme för Hugo, hela hans vardag ändrades. När jag läste på om detta så har jag förstått att det är många som har problem med barnens sömn. (barn med autism). Barn som är upp flera timmar om nätterna för att de inte vet att de ska somna för att de saknar det där sömn-ämnet. I vissa fall får man medicinera barnen för att de ska kunna sova. Annars så skadas kroppen och inlärningsförmågan och hela livet försämras. Ni kan ju google på ryska experimentet där de skulle ha fyra fångar vakna i 30 dagar… får ni se vad som hände med kroppen… hemskt! Och det är ju inte bara barnen som drabbas, föräldrar som aldrig får sova sina timmar… de blir ju helt utmattade.
Men det var inte det jag ville säga, utan jag ville säga att alla ni som känner igen i er problematiken kring ert barn med autism så sök hjälp. Ju fortare man går igen den så kallade ”helvetes veckan” som de skriver om i böckerna, desto bättre. I vissa fall behöver man ta hjälp av familj och vänner pga att det kommer vara noll timmars sömn de första nätterna. Men efter en vecka så har 95% av alla barnen kommit in i rätt sömnrutin. Som också kommer göra deras vardag mycket bättre.
Hugge bugge som bebis 🙂