Igår när jag kom hem från jobbet var det helt öde i vårt hus. Inga barn, ingen Fredrik…. Melissa hade kommit hem tillsammans med sina kompisar. De hade gjort sig iordning och gått på disco. Fredrik tog med sig grabbarna och cyklade hem till ett par vänner och både åt och drack gått. Så när jag stod här i köket och Fredrik tyckte att jag skulle komma över och va social så kände jag att nej, jag ska vara helt ensam här hemma. Äta god mat och lite godis och njuta av lugnet innan jag hämtar upp alla barnen. Och det var precis det jag gjorde. Satt här i min ensamhet och njöt. Det är verkligen inte ofta man är ensam när man är småbarnsförälder. Speciellt inte när man har mer än ett barn. Så då får man ta vara på dessa stunder.
Efter några timmar fick jag hämta upp fem fnittriga tjejer som hade dansat med killar från sjuan på discot. Nu var de kära i samma kille och visste inte hur de skulle lösa detta. Jag och en pappa lugnade oss med att förhoppningvis är inte kärleken ömsesidig hos den 14-åriga killen… haha
Men jag minns när jag var på disco när jag var liten. Alla killar man var kär i och dansade med. Kärleken var ju lika ljuvlig då som när man blev äldre. Den var bara lite mer ytlig när man var liten :) haha
