Förra söndagen när jag var på gymmet så mötte jag en tjej som jag var bästa vän med när jag var 9 år. Vi var bästisar i många år, men sen gled vi isär och hade inte setts på över 10 år. Tills i söndags. Då möttes vi på gymmet och det var som om man blev 9 år på nytt :)
Vi bestämde oss för att börja träna ihop eftersom ingen utav oss hade träningspolare.
Så vi startade direkt på måndagen och vi följer nu ett upplägg som hennes sambo satt ihop. Det bästa med detta är, förutom återföreningen mellan två gammal vänner, är att jag får hjälp med hur jag ska göra med fria vikter, vad jag ska tänka på osv för att få ut så mycket som möjligt av min träning. Och tro mig, idag känns det!
Nu har jag ju min alldeles egna lilla PT som ser till att jag kommer till gymmet :)
Sen känner hon även till situationen med min lille Hugge eftersom hon läser min blogg, hej hej jojo, vilket var väldigt skönt igår då jag höll tårarna tillbaka när jag kom till gymmet efter en tuff dag hemma och jag fick vara mig själv och träna i lugn och ro tillsammans med henne utan påtryckningar att jag inte lyfte tillräckligt tungt, utan fokus låg på att jag bara var där och samlade ny inre energi :) fantastiskt!
