Nu är den första delen av julhelgen över och nu ska vi tillbaka till rutiner. Eller försöka iaf. Jag är hemma fram till den 9 januari men Hugo behöver hålla sig till vardag ändå. Så det är inga sovmornar som gäller här. Nej det ska upp i ottan och iväg till fritids.
Hugo går redan igenom förändringen med att hans bästa lärare har slutat. Sen kommer julen då ingenting är som det brukar och nu är det fritids hela jullovet med en annan resurs än vanligt och efter julledigheten så kommer en ny lärare börja… Det kommer vara en lång och ansträngande period för oss alla.
I helgen var barnens farmor och farfar här som reagerade på att Hugo inte åt som han brukar. Och det är det första tecknet på att han inte mår bra. Hugo brukar i vanliga fall äta oss ur huset och även i skolan äter han mer än alla andra barn. Men nu äter han inte ens frukost, lite lunch om ens det, och en halv portion till middag. Men vi har haft kontakt med läkare och habiliteringen vid andra liknande perioder så vi vet när vi måste ta kontakt med vården för att få hjälp när det gäller hans näring.
Igår blev Fredrik så frustrerad för han kände att han inte kom fram till Hugo när han pratade med honom. Och jag försökte flera gånger få Fredrik till att sluta argumentera med Hugo. Det hjälper inte, det blir bara värre. Det bästa är att bara rida ut stormen och finnas där och låta glåpord och annat komma ut. Han menar ju inte vad han säger och han ber alltid om ursäkt efteråt. Men Fredrik gav sig inte, han skulle ha svar på tal hela tiden och allt eskalerade. Till slut så somnade Hugo och Fredrik låg hos mig för tröst.
Hoppas att vårt försökt till att komma tillbaka till rutin kommer hjälpa Hugo en bit iaf. Vi vet att vi inte kommer vara hela förens närmare våren. Det är så lång tid det tar att återhämta sig efter en lång period med mycket förändringar. Men vi håller ut och kämpar tillsammans.
