Efter flera år av rädsla för min andliga förmåga så började jag försöka utveckla den. Jag tog till mig att tips på nätet hur jag skulle göra och vad jag inte skulle göra. Jag vill gärna inte lägga pengar på att utveckla den eftersom det kändes så lustigt att betala för något så konstigt som en kurs av andlighet. så jag testade mig fram med lite olika metoder och det började ta fart. Mitt största hinder var att jag blev så jäkla rädd varje gång jag hörde eller såg något. Det har varit många tårar och jobbiga nätter.
Men sen fann jag två metoder som verkligen fungerar för mig. Det första är att jag gör mig redo för kontakt (hur lustigt det än låter) på kvällen när jag ska sova och ber de andliga att komma till mig när jag sover i min dröm. Och då blir det som att jag vaknar i drömmen, är helt vid medvetande, fast att jag drömmer. Precis som om jag sitter här och nu och skriver och minns och hör allt som händer runt omkring och kan återberätta allt i detalj. Inte som i en vanlig dröm där allt ä lite luddigt… Fast den metoden fungerar mest när det är någon information som behöver komma fram. Inte när jag själv ska söka information.
Den andra metoden är att jag faktiskt sätter mig ner och blundar och koncentrerar mig till det yttersta. Det är svårt att förklara men jag fokuserar all energi till min syn fast att jag blundar och då börjar jag se saker. Sen kan jag höra och känna och ibland lukta saker. Den metoden är den bästa och det är den jag använder när jag hjälper andra. Och det chockar både mig och andra hur mycket information jag kan få fram.
Hur jag ser personer är så som du kan minnas personer. Tex en släkting som gått bort. Du minns släktingen mycket väl, men om du skulle berätta i exakt detalj hur personen såg ut så är det svårt. Men i stora drag kan du förklara. Hårfärg, hur personen rörde sig, hur hen brukade skratta eller prata. De stora dragen av personlighet, glad och snäll. Lätt arg, höll sig för sig själv. Pratglad eller tyst, osv. Så ser jag personer i min sk känsla. Jag kan ibland också känna saker. Tex få jätteont i handen. Så visar det sig att släktingen hade problem med sin hand.
Ofta när den personen jag försöker förklara för någon inte känner igen sig och inte vet vem jag pratar om så kan jag få en syn på något som för mig inte alls har med personen i fråga att göra, men för den personen jag förklarar för fattar precis hur det hänger ihop. Tex så kanske jag ser en stuga vid en sjö, med en brygga och ett orange baddräkt som ligger på bryggan. Ja då kanske personen berättar åh det låter som min farmors stuga och hon hade alltid en orange baddräkt när jag var liten, jag minns den så väl.
Sen i det vardagliga så har jag bara en känsla av saker. Vilket också är väldigt svårt att förklara. Jag skrev precis en lång förklaring som jag sen insåg bara gjorde det mer invecklat än förklarat… så jag suddade ut det. Jag försöker igen. Ni vet att ibland kan man säga att det känns som att någon tittar på mig. Men hur kan man känna att någon tittar? Hur kan man känna någons närvaro? Hur kan man känna någons kärlek? Hur kan man känna en varning? Nä jag vet verkligen inte hur, men känner gör jag och jag kan inte förklara på ett bra sätt…
Tex när jag kom hem till en kompis en gång och gick förbi ett hörn och bara kände men här är din farmor! Jag känner jättemycket glädje och lyckoönskningar. Då visade det sig att den möbeln som stod där var från hens farmor.
Jag känner också att det alltid är någon hos mig. Lite olika folk från andra sidan. Det är mest trevligt, och om ingen är här så ber jag någon komma för lite känsla av sällskap :) Konstigt va!
Jag minns för några år sedan när min farmors bror gick bort. Han kom hem till mig efter ett tag. Han gick fram och tillbaka i hallen hela tiden. Han väntade på någon, och jag visste vem. Men han gick där fram och tillbaka, lunkade med händerna bakom ryggen, lätt framåtlutad och fick mig att må bra. Det var som att han drog en massa skämt, jag hörde inte skämten men jag skrattade. Och när jag satt i soffan och tittade på TV så kunde han komma längre in i lägenheten och fråga vad ser ni på. lite nyfiket. Jag mådde verkligen jättebra av hans aura. Men när min farmor gick bort på försvann han också.
Men vanligtvis så har jag min morfar, Fredriks morfar, min farmor och en annan släkting hos mig.
Ah det finns så mycket att berätta, men jag ska försöka dela upp det i lite olika inlägg :) Så ni får en lagom dos av craziness varje dag! haha
